Byggindustrin 2007-08-30
Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.
Hur märker ni av de ökande byggpriserna?
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.
Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.
Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.
Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.
Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.
Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.
Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.
Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.
Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.
Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.
Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.
Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.
Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.
Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.
Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.
Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.
Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.
Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.
Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.
Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.
Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.
Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.
Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.
Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.
Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.
