Byggvärlden 2009-02-17
Byggbolagen hävdar ibland att långa flyttkedjor skapas när man bygger exklusiva bostäder. Men det argumentet kommer på skam i en ny studie.
Lena Magnusson Turner, professor vid Uppsala universitet, har analyserat flyttkedjorna som uppkom i Stockholms stad till följd av nyproduktion under åren 2000-2002.
Då byggdes omkring 2 000 nya bostäder, som i genomsnitt gav fyra familjer möjlighet att flytta. De längsta flyttkedjorna uppkom av nybyggda privata hyresrätter och de kortaste kedjorna skapades av bostadsrätter.
– Slutsatsen jag drar är att kedjor som startade i hyresrätter gynnar även hushåll som inte är resursstarka. Men det råder större tveksamhet kring bostadsrätter, säger Lena Magnusson Turner.
Att hyresrätter gav upphov till förhållandevis långa flyttkedjor var förvånande, anser Lena Magnusson Turner.
– Hyresrätten är så otroligt attraktiv i Stockholm stad. På andra platser anses bostadsrätten som en mer stabil placering, men i Stockholm gör den knappa tillgången på lägenheter att allt blir attraktivt, säger hon.
Lena Magnusson Turner anser att det mest intressanta resultatet i studien är att flyttkedjorna ytterst sällan korsar gränsen mellan förort och innerstad. De har också en tendens att röra sig inom samma delbostadsmarknad.
– Bostadsmarknaden består av osynliga gränser, säger hon.
Men när till exempel människor med invandrarbakgrund väl har en bostad i innerstaden finns det ingen skillnad i deras och infödda svenskars tillgång till bostadsmarknaden.
– När du väl är därinne, då är du klubbmedlem, säger Lena Magnusson Turner.
– När du väl är därinne, då är du klubbmedlem, säger Lena Magnusson Turner.
Slutsatsen av hennes studie är att hyresrätter är effektivast att byggas för att åstadkomma långa flyttkedjor. Men då ska man inte tro att några segregationsproblem blir lösta.
– Ingen nyproduktion bidrar till minskad segregation. Det problemet ligger nog mer på arbetsmarknaden än på bostadsmarknaden, säger Lena Magnusson Turner.
