Nya Torget i Norrköping bebyggs

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Hyresgäster förlorar 2 000 varje månad

Byggvärlden 2010-06-04

Statens ekonomiska regler missgynnar hyresrätten. Reglerna leder till att det är ungefär 2 000 kronor dyrare per månad att bo i hyresrätt än i bostadsrätt. Det anser Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, som nu kräver åtgärder.

I en gemensam rapport som publicerades i mars ger Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen svidande kritik till Alliansregeringens bostadspolitik. De senaste årens förändringar har lett till en ökad obalans i de ekonomiska villkoren för boendet. Och hyresrätten är förloraren.

I rapporten jämförs hyresgästernas hyresbetalningar med småhusägarnas och bostadsrättsinnehavarnas utgifter för boendet. Resultatet visar att det är cirka 2?000 kronor dyrare per månad att bo i en hyresrätt jämfört med att bo i ett småhus eller i en bostadsrätt, oavsett om bostäderna är nybyggda eller inte.

- Det är djupt orättvist att det ska vara så. Staten ska vara neutral för mitt val av hur jag vill bo, och det är inte staten nu, säger Kurt Eliasson, vd för Sabo.

En stor del av förklaringen är att privatpersoner har rätt till skatteavdrag som motsvarar 30 procent av ränteutgifterna. Men även förändringarna av fastighetsskatten, slopade stöd till nyproduktion av hyreshus, samt införande av rotavdrag till privatpersoner som äger sin bostad har bidragit till att öka skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen anser att hyresrätten är drabbad av dubbelbeskattning, eller till och med trippelbeskattning,

i form av fastighetsskatt, bolagsskatt och skatt på utdelning.

Nu ger organisationerna tre förslag på hur balansen mellan upplåtelseformerna kan utjämnas:

1. En låg moms läggs på bostadshyror.

2. Fastighetsskatten avskaffas för hyreshus.

3. Skattereglerna ändras för att underlätta underhåll av hyreshus.

Byggnads: Bygg fler bostäder

Byggvärlden 2010-06-04

Det byggs alldeles för få bostäder. Samtidigt behövs upprustning och renovering i det befintliga beståndet. Byggnads lägger fram ett nytt bostadspolitiskt program med lösningar.Verktyg

§- Det är min förhoppning att vårt bostadspolitiska program ska ligga till grund för en framåtsyftande debatt inom bostadspolitikens område, säger Byggnads ordförande Hans Tilly i ett pressmeddelande.

Här är några punkter i det program Byggnads presenterar på fredagen i samband med sin kongress:

• Det behövs minst 40 000 nya bostäder varje år. De senaste 10 åren har det i genomsnitt byggts 25 000 nya bostäder per år.
• Gör något konkret åt ungdomars bostadssituation. Dagens ungdomsgeneration är den första som har svårare att få en bostad än sin föräldrageneration. Därför behöver vi investera i fler hyresrätter.
• Nu behövs insatser för att genomföra de omfattande renoveringar i våra ”miljonprogramsområden” som inte kan vänta längre. Utan stöd från staten kommer många lägenheter inte att bli renoverade, vilket kommer att leda till förslumning och misär för många. Genomför därför ett statligt ROT-program på ca 7 miljarder kronor per år. Det skulle ge 50 000 nyrenoverade lägenheter och 34 000 jobb per år. Dessutom borde ROT-avdrag även gälla för bostads- och hyresrätter.
• Det finns stora vinster att göra genom att i samband med renoveringar göra bostäder mer energieffektiva.
• Det behövs ett nytt samhällsbyggnadsdepartement. Under allt för lång tid har samhällsbyggandsfrågorna varit uppsplittrade på olika politikområden. Därför krävs nu ett samlat grepp kring frågor som rör byggande, bostäder och boendemiljö, infrastruktur med mera.