Kamphundar får skäll av boende

DN 2010-12-19

Antalet så kallade kamphundar i Sverige ökar kraftigt. Och det får många människor att känna sig otrygga, menar flera bostadsbolag som nu skärper kraven på hyresgästerna. Civilminister Stefan Attefall kan tänka sig att helt förbjuda vissa hundraser i Sverige.

– Människor som bor tätt, i hyreshus, är oroliga. Särskilt småbarnsföräldrar. Det är nödvändigt att bostadsbolagen tar ett ansvar och jag uppmuntrar dem att vidta åtgärder, säger Stefan Attefall (KD).

Antalet så kallade kamphundar i Sverige har ökat från några hundra i början av 2000-talet till närmare 6.000 i dag. Och i takt med att dessa hundar blir allt vanligare väljer flera bostadsbolag att införa nya regler.

Strax före jul beslutar hyresnämnden om bostadsbolaget Botrygg har rätt att förbjuda två hundar av rasen american staffordshireterrier att bo i en lägenhet i Hammarby sjöstad i Stockholm.

Hos allmännyttiga Väsbyhem får, sedan 2007, den som har en kamphund inte teckna hyreskontrakt.

– De skötsamma kommer i kläm, tyvärr. Men vi vill inte släppa in den här typen av hundar i våra bostadsområden, då får man flytta någon annanstans, säger Väsbyhems marknadschef Jan Hedberg.

Stefan Attefall håller med sin företrädare och partikollega Mats Odell om att kamphundar är ett växande problem. Han ser helst att bolagen hittar frivilliga överenskommelser med hyresgästerna. Samtidigt är budskapet klart: det kan bli aktuellt med tuffare lagar.

– Om vi inte kommer till rätta med problemet är jag beredd att diskutera en strängare lagstiftning och utreda ett förbud mot vissa hundraser, säger Stefan Attefall.

En övervägande majoritet av hyresgästerna i Väsbyhems 5.000 lägenheter upplever en ökad trygghet och är positiva till förbudet mot kamphundar, enligt Jan Hedberg.

Botkyrkabyggen med drygt 12.000 lägenheter har valt en annan väg och erbjuder sina hundägare en gratis lydnadskurs. Den hyresgäst som har en störande hund blir uppmanad att delta.

– Vi kan naturligtvis inte tvinga någon att gå kurs. Men då kan vi använda hyreslagen och vräka den som stör grannarna, säger affärsområdeschef Josef Lantz, som hävdar att hundstörningarna i stort sett har upphört sedan kurserna infördes.

Väsbyhem använder Svenska kennelklubbens kamphundslexikon för att bestämma vilka raser som ska förbjudas. Men Hans Rosenberg på Kennelklubben tycker att det är olyckligt.

– Du kan inte avgöra vilken ras en hund tillhör om den inte har en stamtavla, säger han.

Statistiken över hundattacker, och därmed vilka hundar som oftast biter, är bristfällig. Men antalet anmälda hundattacker ökar med 10 procent per år, enligt Hans Rosenberg.

Rikspolisstyrelsen tog fram siffror 2006: av 2.304 anmälda hundärenden rörde 136 kamphundar.

Hyresvärdar bra på brandvarnare

Östgöta Correspondenten 2010-12-06

Hyresvärdar i Linköping tycks noga med att placera ut och underhålla brandvarnare i sina lägenheter. Hyresgästföreningen är nöjd med hur värdarna beter sig.

Lagen säger att alla nybyggda bostäder skall utrustas med brandvarnare och från före detta Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), kommer rekommendationen att befintliga bostäder också skall utrustas.

Staffan Malmgren, brandskyddsingenjör och teknisk handläggare på MSB, konstaterar att hyresgäst och värd kan göra upp om vem som ska se till att brandvarnaren kommer på plats.

- Om inget annat är avtalat i hyreskontraktet, så gäller att hyresvärden ska installera och hyresgästen ska underhålla brandvarnaren, säger han.

Staffan Malmgren konstaterar att kostnaden för brandvarnare i dag inte är ett problem; utrustningen kostar under hundralappen. I stället kan montering vara svårt, exempelvis för gamla som inte förmår att skruva upp varnaren i taket.

Corren har kontaktat några av Linköpings större hyresvärdar och samtliga uppger att de sett till att installera brandvarnare i sina lägenheter. Flera säger också att de även står för underhållet, alltså ser till att byta batterier.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap har yttersta ansvaret och tillsynen över brandskydd i Sverige och kommunerna är MSB:s förlängda arm. Just nu pågår en kartläggning i landet över hur det står till med folks brandvarnare.

- Vi har sett att det är väldigt vanligt att man har brandvarnare, runt nittiotvå procent av hushållen har det. Men det är väldigt vanligt att folk inte sköter varnaren, till exempel inte byter batteri i den så att den fungerar, säger Staffan Malmgren.

Stångåstaden(14 700 lägenheter): Lät sätta in för 7-8 år sedan i samtliga lägenheter. Står för underhåll, dvs byte av batteri/utrustning, sedan man förstått att många hyresgäster inte skött batteribytena eller "lånat" batteriet till annat föremål och sedan "glömt" ersätta det.

Graflunds (3900 lägenheter): Har installerat i samtliga lägenheter. Står för underhållet, dvs byte av utrustning. Vid besiktning kollas brandvarnarna som rutin. Hyresgäster uppmanas att regelbundet testa varnaren så att den fungerar.

Botrygg(1000 lägenheter): Har brandvarnare i samtliga lägenheter. Hyresvärden installerar brandvarnaren, hyresgästen ansvarar för att batteri fungerar osv. Vid behov monterar värden utrustningen.

Mannersons Fastighets AB (750 lägenheter): Har installerat brandvarnare i samtliga lägenheter.

Brandsläckare: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (före detta räddningsverket) och försäkringsbolag rekommenderar pulversläckare, 6 kilo. - Den är allsidig och har hög kapacitet. Den släcker elbränder, trä, gas och vätskebränder, säger brandingenjör Staffan Malmgren.

Brandfilt: Ett bra komplement till brandsläckaren. Kan slängas över mindre bränder exempelvis på spisen eller på ett bord där ljus har antänt textil eller trä.

Läs mer: ta reda på mer om brandskydd på hemsidan: www.brandsäkerthem.se

Konstnärer hjälper Linköping att växa

Byggvärlden 2010-09-24

Linköping är Sveriges femte största stad. Nu ska staden bota sin växtvärk med en helt ny stadsdel. På bara några år ska över 700 lägenheter byggas i övre Vasastaden. En viktig ingrediens blir de konstnärliga uttrycken.

Planeringen för övre Vasastaden har pågått i flera år. När den nya stadsdelen är klar om ungefär 15 år ska mer än 2 000 bostäder ha byggts. Nyligen konkretiserades planerna för de första bostäderna.

Totalt är det cirka 700 lägenheter som ska byggas inom de närmaste åren. Dessutom ska det byggas parker och utrymmen för butiker. Från kommunens håll betonas det att det ska bli en blandning av hyres- och bostadsrätter.

- Vi har inspirerats av den närliggande bebyggelsen från mitten av 1900-talet. Det är en kvartersstad, men luftigare och grönare än det vi normalt förknippar med till exempel Stockholms innerstad, säger Fredrik Pettersson, arkitekt på AIX Arkitekter, som ansvarat för underlaget till detaljplanen och gestaltningsprogrammet för den kommande bebyggelsen.

n Svensk arkitektur och nybyggen anklagas ofta för att vara fantasilösa och misslyckade ur ett urbanitetsperspektiv. Hur ska ni motverka detta?

- Ofta handlar diskussionerna, åtminstone i Stockholm, om att det byggs innerstad eller förort. Här tror vi att vi har hittat något som är både och. Det är en kvartersstad, men med mer gröna öppningar. Sedan handlar det om att upprätthålla en viss täthet så att människor kan mötas, och att skapa lokaler för till exempel butiker.

Nya hus är i dag ofta vita, era ritningar har färgglada hus. Varför?

- Det är kommunen som ska prisas för det. De ville ha ett kulörprogram, vilket innebär att vi har tittat på vilka färger som kan användas och varför, bland annat genom att prata med stadsantikvarien. Linköping är ju en färgglad stad och vi har tagit fasta på det, säger Fredrik Pettersson.

Det är hittills klart att tre byggherrar ska samsas om den första etappen: Stångåstaden, JM och Botrygg Bygg.

Det sistnämnda företaget kommer att stå för ungefär 400 av lägenheterna.

I sin ambition att skapa ett varierat område har Botrygg Bygg samlat flera arkitektkontor, som får rita varsina hus. Dessutom är tanken att varje hus ska representeras av en nutida svensk konstnär. På något sätt ska konstnären sätta avtryck i det specifika huset.

Första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden har grävts

Norrköpings hemsida 2010-08-30

Nu är första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden grävt.  På måndagen satte socialnämndens ordförande Li Teske spaden i jorden på tomten på Trädgårdsgatan.
– Äntligen, utbrast Li Teske. 

Norrköpings kommun har länge letat efter en ersättning till den gamla jourboendet på Hamnbrohemmet. Nu, äntligen, kommer byggnationen av det nya Gränden att kunna starta.

– För mig är det viktigt att alla Norrköpingsbor får ett värdigt boende, säger Li Teske.

Gränden är en del i socialkontorets boendetrappa för personer med missbruk och kommer att erbjuda akutboende, boende och dagverksamhet. Boendet beräknas vara klart i augusti nästa år och kunna öppna någon gång under hösten 2011. 

Kommunen och BoTrygg har tecknat ett avtal på 20 år

Byggherre är fastighetsbolaget BoTrygg som kommer att äga huset och hyra ut det till Norrköpings kommun. Man har tecknat ett 20-årigt avtal och den årliga hyran för kommunens del kommer att ligga på 2,4 miljoner. 

Byggkostnaden beräknas till drygt 30 miljoner kronor, enligt BoTrygg.

Nya Torget i Norrköping bebyggs

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Hyresgäster förlorar 2 000 varje månad

Byggvärlden 2010-06-04

Statens ekonomiska regler missgynnar hyresrätten. Reglerna leder till att det är ungefär 2 000 kronor dyrare per månad att bo i hyresrätt än i bostadsrätt. Det anser Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, som nu kräver åtgärder.

I en gemensam rapport som publicerades i mars ger Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen svidande kritik till Alliansregeringens bostadspolitik. De senaste årens förändringar har lett till en ökad obalans i de ekonomiska villkoren för boendet. Och hyresrätten är förloraren.

I rapporten jämförs hyresgästernas hyresbetalningar med småhusägarnas och bostadsrättsinnehavarnas utgifter för boendet. Resultatet visar att det är cirka 2?000 kronor dyrare per månad att bo i en hyresrätt jämfört med att bo i ett småhus eller i en bostadsrätt, oavsett om bostäderna är nybyggda eller inte.

- Det är djupt orättvist att det ska vara så. Staten ska vara neutral för mitt val av hur jag vill bo, och det är inte staten nu, säger Kurt Eliasson, vd för Sabo.

En stor del av förklaringen är att privatpersoner har rätt till skatteavdrag som motsvarar 30 procent av ränteutgifterna. Men även förändringarna av fastighetsskatten, slopade stöd till nyproduktion av hyreshus, samt införande av rotavdrag till privatpersoner som äger sin bostad har bidragit till att öka skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen anser att hyresrätten är drabbad av dubbelbeskattning, eller till och med trippelbeskattning,

i form av fastighetsskatt, bolagsskatt och skatt på utdelning.

Nu ger organisationerna tre förslag på hur balansen mellan upplåtelseformerna kan utjämnas:

1. En låg moms läggs på bostadshyror.

2. Fastighetsskatten avskaffas för hyreshus.

3. Skattereglerna ändras för att underlätta underhåll av hyreshus.

Byggnads: Bygg fler bostäder

Byggvärlden 2010-06-04

Det byggs alldeles för få bostäder. Samtidigt behövs upprustning och renovering i det befintliga beståndet. Byggnads lägger fram ett nytt bostadspolitiskt program med lösningar.Verktyg

§- Det är min förhoppning att vårt bostadspolitiska program ska ligga till grund för en framåtsyftande debatt inom bostadspolitikens område, säger Byggnads ordförande Hans Tilly i ett pressmeddelande.

Här är några punkter i det program Byggnads presenterar på fredagen i samband med sin kongress:

• Det behövs minst 40 000 nya bostäder varje år. De senaste 10 åren har det i genomsnitt byggts 25 000 nya bostäder per år.
• Gör något konkret åt ungdomars bostadssituation. Dagens ungdomsgeneration är den första som har svårare att få en bostad än sin föräldrageneration. Därför behöver vi investera i fler hyresrätter.
• Nu behövs insatser för att genomföra de omfattande renoveringar i våra ”miljonprogramsområden” som inte kan vänta längre. Utan stöd från staten kommer många lägenheter inte att bli renoverade, vilket kommer att leda till förslumning och misär för många. Genomför därför ett statligt ROT-program på ca 7 miljarder kronor per år. Det skulle ge 50 000 nyrenoverade lägenheter och 34 000 jobb per år. Dessutom borde ROT-avdrag även gälla för bostads- och hyresrätter.
• Det finns stora vinster att göra genom att i samband med renoveringar göra bostäder mer energieffektiva.
• Det behövs ett nytt samhällsbyggnadsdepartement. Under allt för lång tid har samhällsbyggandsfrågorna varit uppsplittrade på olika politikområden. Därför krävs nu ett samlat grepp kring frågor som rör byggande, bostäder och boendemiljö, infrastruktur med mera.