Byggvärlden 2011-08-31
Siffrorna för länen på kartan anger Sverige Byggers byggstartsindex. Det är ett rullande månadsindex som mäter verkliga byggstarter den senaste 12-månadersperioden. Dessa jämförs med föregående 12-månadersperiod.
Sju procent låter inte mycket. Men då ska man ha i minnet att allt över noll betyder tillväxt. Det är en ökning - från höga nivåer.
Byggstarterna under 2010 var i volym de största på åtminstone tio år. Det betyder att det finns många pågående projekt.
När byggstartsindex räknas fram jämför vi med en period av starkt byggande. Och ändå ökar byggandet fortfarande.
Sammantaget verkar det vara en jämn och stabil byggmarknad.
Stora bygglän som Stockholm och Skåne har ett fallande index, men fortfarande tillväxt. Allt fler län, nu åtta stycken, visar minus. Men på lokal nivå kan enskilda projekt slå hårt och bli något missvisande. Därför måste man dyka djupare i databasen för att se vad som döljer sig bakom siffrorna.
Bostäder är en kategori som svänger med konjunkturen och där är byggstartsindex 24 procent. Men det är också en kategori som påverkas snabbt av makroekonomiska faktorer. Nu har bostadspriserna börjat falla. Räntan har stigit. Det är turbulent på världens börser. Blir hushållen försiktiga minskar snart efterfrågan och planerade projekt ställs in.
Det var vad som hände när lågkonjunkturen slog till hösten 2008. Detta kan hända igen, det vet vi. Men tecknen på ras går inte att se i Sverige Byggers databas. Där ser vi istället också att projekteringsindex stiger till 33 procent.
Projekteringsindex är ett mått på värdet av de projekt som ligger på arkitekterna och konsulternas skrivbord. Värdet kan ge en fingervisning om vad som väntar runt hörnet.
Så om ingen makroekonomisk chock drabbar världsekonomin - och de planerade projekten verkligen byggstartar - är framtiden mycket ljus för svenska byggbranschen.
torsdag 1 september 2011
tisdag 21 juni 2011
Industriområde blir bostadsområde i Järfälla
Fastighetssverige 2011-06-21
Järfälla kommun har tecknat ett ramavtal med JM, som ska bygga ett nytt bostadsområde med 1 000 – 1 200 bostäder i det nya området Söderdalen i Järfälla, ett gammalt industriområde som ska bli bostads- och serviceområde.
Söderdalen är uppdelat i 15 kvarter. Bebyggelsen ska ta fasta både på den traditionella rutnätsstadens kvaliteter och modernismens öppna byggnadssätt. Den kommande bebyggelsen skapar ett behov av förskoleplatser och man kommer därför bygga två förskolor inom området.
Flera mötesplatser i form av torg och parker planeras inom Söderdalen. Centralt i området planeras en park med utrymme för lek och rekreation. Lekplatsen i parken ska kunna utnyttjas av både allmänheten och förskoleverksamhet. Den sydliga entrén till Jakobsbergs pendeltågstation i anslutning till området kommer att medfinansieras av JM AB.
onsdag 8 juni 2011
Akademiska Hus satsar 212 miljoner på studenthus
Fastighetssverige 2011-06-08
Akademiska Hus investerar 212 miljoner kronor i ett nytt studenthus som ska ge studenterna på Stockholms universitet en ny samlingspunkt.
Det nya Studenthuset ska erbjuda en stimulerande och kreativ miljö, där allt studenterna behöver veta om studier, livet som student och karriären efteråt ska finnas att hämta.
Studenthuset placeras sydväst om Södra huset på Frescatiområdet och kommer att bilda en ny entréplats från söder. Studentkåren (SUS) kommer att ha sin verksamhet på nedre markplanet och Stockholms universitet kommer att samla all sin studentnära och studiesociala verksamhet på planet ovanför. Där planeras för en öppen planlösning med bland annat öppna studieplatser. De två översta våningarna är rena kontorsytor.
– Stockholms universitet gläds åt att Studenthuset nu ska börja byggas. Vi hoppas att det ska bli en tydlig och attraktiv samlingspunkt för studenterna där det finns samlad och bred information och även studie- och mötesplatser. Att studentkåren och Studentavdelningen sitter i samma hus kommer att ge positiva effekter när det gäller stöd och service till studenterna. Studenthuset är en viktig del i utvecklandet av Stockholms universitet, säger Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef vid Stockholms universitet.
Studenthuset på 6 300 kvadratmeter har ritats av Erséus Arkitekter AB och gestaltas som en ”svävande” trälåda i sten, glas och trä som huvudsakliga material.
Byggnadskonstruktionen är i stål och betong. Huset kommer att försörjas av ett marklager som ska stå för byggnadens hela behov av värme och kyla.
– Vi är mycket glada och stolta över tillkomsten av denna vackra byggnad som ska bidra till utvecklingen av Frescati som ett levande campus i toppklass med studenterna i centrum, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm.
Studenthuset placeras sydväst om Södra huset på Frescatiområdet och kommer att bilda en ny entréplats från söder. Studentkåren (SUS) kommer att ha sin verksamhet på nedre markplanet och Stockholms universitet kommer att samla all sin studentnära och studiesociala verksamhet på planet ovanför. Där planeras för en öppen planlösning med bland annat öppna studieplatser. De två översta våningarna är rena kontorsytor.
– Stockholms universitet gläds åt att Studenthuset nu ska börja byggas. Vi hoppas att det ska bli en tydlig och attraktiv samlingspunkt för studenterna där det finns samlad och bred information och även studie- och mötesplatser. Att studentkåren och Studentavdelningen sitter i samma hus kommer att ge positiva effekter när det gäller stöd och service till studenterna. Studenthuset är en viktig del i utvecklandet av Stockholms universitet, säger Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef vid Stockholms universitet.
Studenthuset på 6 300 kvadratmeter har ritats av Erséus Arkitekter AB och gestaltas som en ”svävande” trälåda i sten, glas och trä som huvudsakliga material.
Byggnadskonstruktionen är i stål och betong. Huset kommer att försörjas av ett marklager som ska stå för byggnadens hela behov av värme och kyla.
– Vi är mycket glada och stolta över tillkomsten av denna vackra byggnad som ska bidra till utvecklingen av Frescati som ett levande campus i toppklass med studenterna i centrum, säger Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm.
torsdag 19 maj 2011
Ny arena planeras i Göteborg
Fastighetssverige 2011-05-19
Nu har man kommit ett stort steg närmare en ny inomhusarena i Göteborg.
Scandinaviumbolagets styrelse har nu fått en delrapportering från förstudiearbetet i enlighet med det uppdrag som gavs för drygt ett år sedan. Förstudien har haft i uppgift att studera förutsättningar för en ny- alternativt ombyggd inomhusarena i Göteborg. I rapporten konstateras att om Göteborg vill bibehålla sin position som evenemangsstad så bör inriktningen vara en nybyggnation inom evenemangsområdet.
Vid ett nybyggnadsalternativ kan Scandinaviumfastigheten vara kvar som en kombinerad mässhall och komplementarena.
Eftersom frågan om en ny arena är stor och komplicerad behövs ett bredare beslutsunderlag varför styrelsen beslutat att förstudien ska fördjupas inom följande områden:
* Evenemangsstrategi och strategisk inriktning för evenemangsområdet.
* Samhällsekonomi och samhällseffekter.
* Evenemangsområdets utformning.
* Ägande, drift och finansiering.
Under hösten 2012 beräknas ett komplett beslutsmaterial vara klart.
- Det känns bra att arenafrågan har kommit så här långt. Detta är en mycket strategisk fråga för Göteborg och för att fortsatt vara en attraktiv evenemangsstad. Nu tar vi nästa steg och fördjupar studien för att få ett bredare beslutsunderlag, säger Anneli Hulthén, styrelseordförande i AB Framtiden och Scandinaviumbolaget.
torsdag 12 maj 2011
Fastighetsföretagare i Linköping och Norrköping vill öka samarbetet
Fastighetssverige 2011-05-12
Linköping och Norrköping bör samarbeta mer för att bli Sveriges fjärde största storstadsregion. Det tycker en majoritet av fastighetsföretagarna i de båda kommunerna enligt en färsk rapport från Fastighetsägarna.
Totalt har 165 fastighetsföretag som är verksamma i Linköping och Norrköping svarat på enkäten och därmed talat om hur man ser på kommunernas samarbete idag och i framtiden.
Utredningen visar att samarbetstanken får ett starkt stöd. 61 procent av de svarande med fem eller fler fastigheter, anser att ett närmare samarbete kommer att inverka positivt på deras affärer.
- Utredningen är intressant och visar att det arbete som redan har gjorts är lovvärt. Men nu är det dags att öka samarbetet och ta krafttag för att bygga upp en gemensam region som kan bli underlag för ekonomisk tillväxt och därmed en växande arbetsmarknad, säger Rikard Norman, ansvarig för näringspolitik på Fastighetsägarna Linköping.
Fastighetsföretagare i Norrköping har en något mer positiv syn på samarbetet och nyttan av ett fördjupat samarbete än kollegorna i Linköping. Samtliga fastighetsföretagare anser att gemensamma visioner (66 procent) och ett gemensamt marknadsbolag (61 procent) är de viktigaste punkterna för att utveckla samarbetet.
Undersökningen visar också att förtroendet för näringslivet i de båda kommunerna är ganska stort. Generellt kan sägas att fastighetsbranschen i Norrköping har något större förtroende för näringslivet i Linköping än vice versa. Detta mönster gäller även när det gäller politikerna i respektive kommun. 57 procent av de tillfrågade har stort, eller mycket stort förtroende för politikerna i Linköping. Motsvarande siffra för Norrköpings politiker är 39 procent.
Men även om en majoritet tycker att ett samarbete är den bästa vägen vill man inte gå hur långt som helst. En majoritet är emot att Linköping och Norrköping bildar en gemensam kommun.
onsdag 27 april 2011
Mimer ger NCC uppdrag värt 220 miljoner
Fastighetssverige 2011-04-27
Bostads AB Mimer låter uppföra 160 hyresrätter i Västerås. Bygguppdraget, värt 220 miljoner kronor, går till NCC.
Energianvändningen blir 53 kilowattimmar per kvadratmeter och år, långt under byggreglerna och nära kraven för passivhus, som ligger på 45 kilowattimmer per kvadratmeter och år.
Nytt för hyresrätter är att varje lägenhet får ett eget värmesystem med individuell styrning och betalning av sin värmeförbrukning.
Kvarteret Råseglet i Öster Mälarstrand är Mimers största investering i modern tid. De fyra husen blir sex till åtta våningar och rymmer lägenheter på ett till fyra rum och kök, på mellan 35 till 100 kvadratmeter.
Arbetet genomförs i en nära samverkan motsvarande NCC:s modell för partnering. NCC:s arbete startar maj och beräknas vara klart årsskiftet 2013/2014.
tisdag 29 mars 2011
Häv byggstoppet i Linköping
Linköpings Tidning 2011-03-29
Den åttonde mars i år skickade byggherrarna, Botrygg, HSB, JM, Kärnhem, Riksbyggen och Stångåstaden en skrivelse till miljöminister Andreas Carlgren. I skrivelsen begär man ett klarläggande av staten för att slippa de produktionsstopp som uppstår på grund av statens olika tolkning av flygbuller i samband med byggande.
Konflikten mellan, å ena sidan, kommunens planer på bebyggelse och å andra sidan en fungerande flygtrafik i flygets huvudstad, är ett dilemma för alla inblandade.
Boverket eller Naturvårdsverket
De gamla statliga riktlinjerna för buller fungerade inte i kommunen vid detaljplanering av områden i närhet till flygverksamhet. Reglerna för hur riktvärden ska tillämpas har tidigare varit oklara och utvecklingen av Saabs verksamhet och Linköpings flygplats skulle också kunna hotas på längre sikt med de gamla riktlinjerna.
Förra året dök Boverkets handbok upp som en lösning på problemet. I huvudsak innebär de allmänna råden att man lindrar kraven på flygbullerhänsyn i utemiljöer. Råden var utformade med hänsyn till Linköpings och andra kommuners behov av att kunna utveckla sina befintliga städer med nya bostäder och samtidigt skapa större trygghet för den långsiktiga verksamheten vid flygplatsen.
En annan tolkning
Det statliga Naturvårdsverket har dock en annan och tuffare tolkning än vad Boverket har och det är något som retat upp ansvarig politiker i Linköping Muharrem Demirok. Kommunalrådet Demirok har sympati för byggherrarnas agerande och han har även förståelse för det faktum att Saab ofta överklagar detaljplaner.
– Jag har inga problem med att Saab agerar som de gör. Problemet för oss är att frågan hamnar mellan två stolar. Här har vi två statliga institutioner, Boverket och Naturvårdsverket och de har tyvärr olika uppfattningar. Det är olyckligt att staten inte kan bestämma sig för vilken fot de ska stå på och det drabbar vår kommun, konstaterar Muharrem Demirok bekymrat.
– Jag tycker att det är jättekonstigt att staten å ena sidan lägger beställning på en utvecklad militär flygverksamhet men samtidigt vill man inte ge den staden, där flygproduktionen har sitt säte, förutsättningar för att utvecklas på ett hållbart sätt.
– Det här ställer till stora besvär för oss i kommunen att den ena handen inte känner till vad den andra gör i staten. Jag är väldigt besviken på det sätt som Carlgrens departement valt att hantera den här frågan.
Den åttonde mars i år skickade byggherrarna, Botrygg, HSB, JM, Kärnhem, Riksbyggen och Stångåstaden en skrivelse till miljöminister Andreas Carlgren. I skrivelsen begär man ett klarläggande av staten för att slippa de produktionsstopp som uppstår på grund av statens olika tolkning av flygbuller i samband med byggande.
Konflikten mellan, å ena sidan, kommunens planer på bebyggelse och å andra sidan en fungerande flygtrafik i flygets huvudstad, är ett dilemma för alla inblandade.
Boverket eller Naturvårdsverket
De gamla statliga riktlinjerna för buller fungerade inte i kommunen vid detaljplanering av områden i närhet till flygverksamhet. Reglerna för hur riktvärden ska tillämpas har tidigare varit oklara och utvecklingen av Saabs verksamhet och Linköpings flygplats skulle också kunna hotas på längre sikt med de gamla riktlinjerna.
Förra året dök Boverkets handbok upp som en lösning på problemet. I huvudsak innebär de allmänna råden att man lindrar kraven på flygbullerhänsyn i utemiljöer. Råden var utformade med hänsyn till Linköpings och andra kommuners behov av att kunna utveckla sina befintliga städer med nya bostäder och samtidigt skapa större trygghet för den långsiktiga verksamheten vid flygplatsen.
En annan tolkning
Det statliga Naturvårdsverket har dock en annan och tuffare tolkning än vad Boverket har och det är något som retat upp ansvarig politiker i Linköping Muharrem Demirok. Kommunalrådet Demirok har sympati för byggherrarnas agerande och han har även förståelse för det faktum att Saab ofta överklagar detaljplaner.
– Jag har inga problem med att Saab agerar som de gör. Problemet för oss är att frågan hamnar mellan två stolar. Här har vi två statliga institutioner, Boverket och Naturvårdsverket och de har tyvärr olika uppfattningar. Det är olyckligt att staten inte kan bestämma sig för vilken fot de ska stå på och det drabbar vår kommun, konstaterar Muharrem Demirok bekymrat.
– Jag tycker att det är jättekonstigt att staten å ena sidan lägger beställning på en utvecklad militär flygverksamhet men samtidigt vill man inte ge den staden, där flygproduktionen har sitt säte, förutsättningar för att utvecklas på ett hållbart sätt.
– Det här ställer till stora besvär för oss i kommunen att den ena handen inte känner till vad den andra gör i staten. Jag är väldigt besviken på det sätt som Carlgrens departement valt att hantera den här frågan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)