Stigande markpriser drabbar små företag

Byggvärlden 2008-01-31

Stockholms markpriser skjuter i höjden. Och efter de borgerligas maktövertagande i staden måste byggbolag som vill bygga bostadsrätter köpa loss marken.

– Det har lett till att små byggföretag inte har möjlighet att vara med och tävla om marken, säger Lars Ihse på Stockholms byggmästareförening.

Ett företag som har drabbats är Botrygg i Linköping. Företaget var med och lade bud på markanvisningen vid Norra Stationsgatan, men bjöd för lågt.
– Markköp blir tyngre för små företag. Man måste hosta upp mer pengar. Det hade varit lättare om det hade varit som förut, att man fick bjuda på tomträtt, säger Michael Cocozza, vd på Botrygg.

De mindre företagens problem har uppmärksammats av Stockholms byggmästareförening.
– Småföretagen har inte möjlighet att tävla när stan vill ha ut så mycket som möjligt för marken. De måste ligga ute med pengarna i tre eller fyra år innan de får tillbaka pengarna, säger Lars Ihse, föreningens vd.

Än värre för småföretagen blir det på grund av att planprocesserna tar längre tid.
– Stadsbyggnadskontoret saknar resurser, det har blivit en propp där, säger Lars Ihse.

Stockholms byggmästareförening ska träffa stadens exploateringsnämnd om någon månad för att få till en förändring.
– Det är viktigt för konkurrensen, utvecklingen och mångfalden att de mindre företagen kan vara med. Ett sätt att underlätta för dem skulle kunna vara att flytta fram betalningen för marken, säger Lars Ihse.

Han tror att det blir en mindre förmånlig kalkyl för byggföretagen när de måste köpa marken.
– Jag tror inte att det går att ta ut merkostnaden när man säljer till kunden, säger han.

Markpriserna i Stockholms ytterstad ligger mellan 3 000 och 13 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta. I innerstan ligger priserna ännu högre. Vid Norra Stationsgatan i Vasastan såldes marken förra året för mellan 17 650 och 18 500 kronor per kvadratmeter.
– Lösningen är att dela in anvisningarna i mindre enheter, anser Michael Cocozza.

I Henriksdalshamnen var det 50 lägenheter i varje enhet, det var ett bra exempel på hur det ska gå till. Där gick också flera anvisningar till mindre byggföretag. I Norra Stationsområdet var en enhet 200 lägenheter, säger han.

Byggjätten JM ser dock en del praktiska problem med att dela upp anvisningarna i mindre enheter.
– Vi förstår tanken att man vill öka konkurrensen. Men det ger praktiska problem. Att köpa mark och utveckla bostäder kan ta fem år och då hinner saker hända på marknaden. Då vill man kunna bedöma risker och ta beslut på egen hand, utan att vara beroende av någon annan aktör som man kanske delar garage med, säger Zdravko Markovski, chef för JM Bostad Stockholm.

– Det allra viktigaste när det gäller stadens markanvisningar är dock att de fördelas genom anbud och inte genom direktanvisning, menar Michael Cocozza.
– För få markanvisningar fördelas i konkurrens. Jag tycker att det är bättre att tävla om markpris när det gäller bo- och äganderätt alternativt den lägsta hyran för hyresrätt. Då får vi transparenta processer och en mer effektiv marknad. För många direktanvisningar leder till att byggherrarna blir för beroende av stadens tjänstemän. Direktanvisningar öppnar också vägen för korruptionsliknande tendenser, säger han.

...

Fakta/Markanvisningar

Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har två år på sig att ensam förhandla med staden om förutsättningarna för nya bostadsbyggen.

Markanvisningar kan ske genom att staden direktanvisar ett område eller genom anbudsförfarande. Majoriteten av anvisningarna görs genom direktanvisning. I markanvisningspolicyn anges att anbudsförfarande ska användas i så stor omfattning att staden får goda kunskaper om marknadsvärdet på mark.

Det behövs fler bostäder i Stockholm och stadens nuvarande politiska majoritet har som ambition att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden. Under perioden från 2010 till 2030 är målsättningen att ytterligare 60 000 lägenheter ska byggas.

För exploateringskontoret, vars nämnd fördelar markanvisningar, innebär detta att 3 000 lägenheter per år ska föras fram till markanvisning mellan 2007 och 2010.

I markanvisningspolicyn står att staden vid valet av byggherre bör verka för att konkurrensförhållandena på marknaden främjas, till exempel genom att uppmuntra nya företag att etablera sig i Stockholm

Fler döda - men färre skadade 2007

Byggindustrin 2008-01-25

Att bygga hus är farligt. Byggbranschen fortfarande en av de mest olycksdrabbade, men den långsiktiga trenden visar ändå att antalet olyckor minskar.

2007 blev ett svart år när det gäller dödsolyckorna i byggbranschen. Femton byggnadsarbetare miste livet på jobbet, om man även räknar in två utländska gästarbetare.
Det är tre fler än 2006.
- Det är tragiska siffror. Vi har en nollvision när det gäller dödsolyckor och svåra olycksfall, säger Leif Wall, arbetsmiljöansvarig på Byggnads.
Men att antalet dödsolyckor ökade något förra året behöver inte säga något generellt om säkerhetsarbetet i branschen.
- Det kan vara en tillfällighet, men kanske stressar man mer, både arbetare och företag, och att det leder till att man tummar på säkerheten både medvetet och omedvetet. Att strunta i säkerhetsåtgärder, till exempel koppla bort skydd för att lättare komma åt eller ta undan saker som man tycker ligger i vägen, är nog vanligare om man är stressad, säger Leif Wall.
Han tror att många företag, särskilt de mindre bolagen, slarvar med det systematiska arbetsmiljöarbete som företagen är skyldiga att göra enligt lag. Det visade sig när Byggnads gjorde en undersökning för ett par år sedan.
- Jag tror inte att något företag vill skada sina anställda, men de stora rikstäckande företagen har nog mer resurser att lägga på säkerhet, säger Leif Wall.
Björn Samuelsson, arbetsmiljöansvarig på Sveriges Byggindustrier, tror att högkonjunkturen och den hårda jakten på personal kan ha medverkat till att dödsolyckorna ökade förra året.
- När det är full fart i branschen och man tar in förhållandevis ovana människor, som kanske inte har jobbat i branschen på länge, ökar ju olycksrisken, säger Björn Samuelsson.
Han tror dock inte att man slarvar mer än tidigare. ¬
- Arbetsmiljön och säkerhetstänkandet blir ändå bättre och bättre, säger Björn Samuelsson.
Och han får stöd i statistiken. Enligt Arbetsmiljöverket ökade antalet inrapporterade olyckor i byggbranschen med 31 procent förra året. Men den siffran bär inte hela sanningen. För samtidigt visar preliminär statistik från samma myndighet att antalet arbetsplatsolyckor med personskador där den anställde varit hemma från jobbet minst en dag minskat från 3251 till 2 617 - cirka 15 procent - mellan 2006 och 2007.
- Varför antalet inrapporterade olyckor ökar samtidigt som arbetsskadorna minskar kan jag inte sätta fingret på, säger Kjell Blom, statistiker som jobbar med arbetsskadestatistik på Arbetsmiljöverket.
Bakom förvirringen ligger att olyckorna rapporteras in till olika system hos Arbetsmiljöverket. Till det ena rapporteras skador enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF), som sedan blir till den officiella statisktiken. Det andra bygger på förordningen att alla allvarliga olyckor och tillbud omedelbart ska rapporteras in till Arbetsmiljöverket.
En tänkbar förklaring till de motstridiga uppgifterna är, enligt Kjell Blom, att även de olyckor som inte lett till frånvaro och därför inte ingår i arbetsskadestatestiken rapporterats in. Andra förklaringar kan vara att bolag som exempelvis Skanska har målet att rapportera alla olyckor.
Kjell Blom ser dock en tydlig trend mot färre olyckor där den skadade måste vara hemma från jobbet minst en dag från 2002 och framåt.
Förklaringarna till detta kan vara flera;
- Det kan bero på att arbetsmiljön blivit bättre, men också på att anmälningsbenägenheten är lägre. Varken företag eller anställda har så mycket för att anmäla. I dag finns i princip ingen ekonomisk vinning av att anmäla arbetsskada.
Arbetsmiljöverket räknar med att underrapporteringen, som de kallar det, är så hög som 50 procent.

Hotellboom i Stockholm - Botrygg bygger i Hammarby Sjöstad

Byggvärlden 2008-01-17

Lyxförpackat och i massupplaga. Som svampar växer nya hotell upp i Sveriges storstäder. Och fint ska det vara.

Byggvärlden hänger på och testar Stockholms största, och eventuellt lyxigaste hotell strax innan öppnandet.

På Norra Bantorget i centrala Stockholm har ett nytt landmärke växt fram det senaste året. En svartglänsande granitkoloss med elegant spetsiga hörn. Den 8 februari är det premiär: Clarion Hotel Sign, Stockholms största hotell öppnar då med 558 rum, specialdesignade möbler och ett spa på toppenvåningen.
Byggvärlden gör därför ett nedslag bland svetsmaskiner och borrar för att känna på pulsen och fånga en trend: Det byggs lyxhotell som aldrig förr.

På Clarion Hotel Sign är delar av interiören redan klar. Det för journalister iordninggjorda hotellrummet är ljust och stilrent, även om vissa detaljer är minst sagt märkliga.
Hotellet har också en officiell imagebeskrivning: skandinavisk lyx. Det stora utropsnamnet är husets stjärnarkitekt, Gert Wingårdh.
– Han skänker en extra edge åt vår skandinaviska image, säger hotellchefen Marcus Majewski medan han guidar genom den betongsal som snart är en foajé och lunchservering.

Clarion Hotel Sign är ett tydligt exempel på den hotellboom som just nu råder i Sveriges storstäder. En nischad boom med glänsande kanter eftersom de flesta hotellen är fyrstjärniga.

– Det är en fullkomlig explosion av nya hotell i Malmö just nu med en 65 procentig ökning av antalet rum om bara några år. De flesta av hotellen är fyrstjärniga, säger John F Monhardt, talesperson för hotellgruppen som är en intresseorganisation för Malmös hotellägare.

Varför byggs så många finhotell?
– Kostnadsstrukturen driver denna process. Skillnaden i investeringar mellan tre- och fyrstjärniga hotell är marginella medan vinsterna av fyrstjärniga hotell är desto mer.

Petra Nieto, koordinator och talesperson för Stockholms stads hotellgrupp, menar att vi i Sverige inte har egentliga lyxhotell. I alla fall inte om man jämför med några av de internationella storstädernas hotell.
– Flera hotellkedjor har visat intresse för att öppna vad man kan kalla för lyxhotell i Stockholm. Problemet är att det är så svårt att få mark i central business district, alltså inne i city. Eftersom det inte går blir det genast mindre intressant, säger hon.

Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget vill inte definiera sig utifrån ett rankingsystem med stjärnor men satsar ändå på lyxiga detaljer. För hotellchefen Marcus Majewski handlar det om att skapa ett attraktivt varumärke.
– Varumärken spelar stor roll idag och folk har mer kapital att röra sig med. Kan man unna sig något utöver det vanliga så gör man det, säger han med den blivande bankettsalen inom synhåll.

Andra hotell på gång:

Stockholm:

Birger Jarlsgatan 24: 50 rum. Byggherre är KB Landbyska Verket.
Best Western Time Hotel:130 rum. Byggherre/finansiär är Skalmejblåsaren & Co KB. Operatör: Hotell Haga, Reshi Chibba.
Hammarby Sjöstad: 285 rum. Byggherre är Botrygg BYGG AB. Operatörär Sas Residor, Park Inn. Beräknad driftstart är 2010.
Karlsbodavägen i Mariehäll: 50 rum.Byggherre är Bromma Fastighetsutveckling AB och Operatör är David Liu. Öppnade 2007.
Klara Hotell och Kongress:420 rum. Finansiär: Cargill Value Investment, Niam Fond III och Jarl Asset Management. Operatör är Rezidor SAS. Beräknad driftstart är 2010.
Kista Mässhotell: 300 rum. Byggherre är Klövern och beräknad driftstart är 2009/2010.
Kristineberg: 150-200 rum. Byggherre är Edicta Hotellfastigheter. Det är ej bestämt när hotellet öppnar.
Liljeholmen:230 rum. Beräknad driftstart: 2011-2012.
Lindhagensplan: 270 rum. Byggherre är Skanska medan operatör är Marriott. Beräknad driftstart: våren 2009.
Marmorhallarna: 190 rum. Byggherre är Diligentia.
Memory Kista: Tillbyggnad med150 rum på tillfällig p-plats. Byggherre är Activum Memory KB.
Sillhovet:Detaljer okända. Bygglov beviljat den 19 januari 2007.
Slussen:95 rum. Byggherre är Peab.
Stettin:171 hotellägenheter. Byggherre är FAB Free Harbour/Accome Invest AB. Operatör är Accome Hotel Apartments AB. Beräknad driftstart: Augusti-september 2008. Villa Källhagen: 16 rum, utbyggnad. Byggherre är Villa Källhagen Fastighets AB.
Älvsjö Centrum:60 rum och 30 quick sleep-rum. Byggherre var Älvsjö P.M.S. Assets AB och operatör är Connect Hotel. Öppnade i september 2007.
Älvsjöbadet: 33 rum. Byggherre är Hotellia AB/Stockholm Fair Hotel AB genom Carlo Taccola. Operatör är Hotellia AB

Familjebostäder delar ut mer pengar till hyresgästerna

Byggindustrin 2007-12-17

Förutom att samtliga hyresgäster hos Familjebostäder får en återbetalning för 2007 års minskade energikostnader ska drygt niotusen av Familjebostäders hyresgäster dela på nära tolv miljoner kronor i hyresrabatt. Rabatten som betalas ut genom hyresavdrag på månadshyran för januari är en del i bolagets hyresgäststyrda lägenhetsunderhåll, något som Familjebostäder är ensamma om i Stockholm.

- För oss är det viktigt att hyresgästerna själva kan påverka sitt boende och bestämma om och när de vill ha nya tapeter, nymålade köksluckor eller få vitvarorna utbytta, säger Harald Classon, distriktschef på Familjebostäder. Idag är vi det enda bostadsbolag i Stockholms som kan erbjuda detta.
Genom det hyresgäststyrda lägenhetsunderhållet har Familjebostäders hyresgäster själva möjlighet att bestämma när det är dags för olika typer av underhåll i lägenheten. Tycker man till exempel att spisen fungerar bra efter underhållsintervallet, kan man välja att avstå från utbytet och i stället få en hyresrabatt på 343 kr per år. Att vänta med byte av kyl/frys ger 472 kr i rabatt per år. I år får hushållen i snitt 1 310 kr i rabatt.

Invigning av hus för unga

Byggvärlden 2007-12-04

Nu invigs Villbo-huset i Huddinge, ett hus för ungdomar som byggts med krav på låga hyror. Huset har byggts i samarbete mellan Huge Fastigheter och nätverket jagvillhabostad.nu.

Rimlig månadskostnad, gott om förvaringsutrymmen och möjlighet att stänga en dörr om sig om man delar lägenhet med andra. Det är de tre viktigaste önskemålen som unga vuxna har om sitt boende, visar marknadsundersökningar som nätverket för unga bostadssökande jagvillhabostad.nu genomfört.
Vid lunchtid under tisdagen invigde nätverket och samarbetspartnern Huge Fastigheter hyreshuset Villbo, där samtliga dessa krav är uppfyllda.
- Det är väldigt roligt, vi har fått en väldigt bra sluthyra och en lyckad produkt, säger Tobias Olsson, verksamhetschef på jagvillhabostad.nu.

Han är på plats vid Villbohuset på Klockarvägen i centrala Huddinge för att vara med under invigningen av de 31 hyresrätterna. Samtliga lägenheter är ettor och tvåor som byggts med krav på låga hyror, små ytor och möjlighet att dela av bostaden.
- I tvåorna på 48 kvadratmeter finns det två fönster i sovrummet, vilket ger möjlighet att dela av det för unga som till exempel vill bo med kompisar, säger Tobias Olsson.
- Lägenheterna är yteffektivt byggda för att hålla nere hyreskostnaden, det har vi fått kämpa en hel del för att få igenom. I dag produceras sällan små lägenheter, tvåor är snarare uppåt 60 kvadratmeter eller mer. Då blir sluthyran därefter.
Den största svårigheten under byggprojektet har enligt Olsson varit just att få igenom kraven på små lägenheter med välplanerade boytor.
- Mycket av arbetet har handlat om att vara en vass beställare och göra en tydlig upphandling. För vår del har det inneburit att hålla en hård kontroll över byggprocessen, med fokus på vad hyran slutligen ska vara.

En vanlig missuppfattning är enligt Tobias Olsson att unga vuxna inte kan tänka sig att betala annat än småpengar för sitt boende.
- De flesta unga prioriterar sitt boende så högt att de kan tänka sig att betala ganska mycket. 21 procent av de ungdomar vi tillfrågat i en opionionsundersökning kan tänka sig att betala över 6 000 kronor i månaden för sin bostad.

I början av 2008 kommer jagvillhabostad.nu att presentera en rapport om projektet och om vad ungdomar vill ha för typ av bostad. Liknande byggprojekt som Villbo-huset pågår redan i Göteborg, i samarbete med HSB, och i Stockholm tillsammans med Svenska Bostäder. Men redan nu söker nätverket nya projekt, denna gång i Malmö.
- Vi har sökt en byggherre som kan tänka sig att bygga den här typen av hus i Malmö. Det roliga är att vi inte haft några problem med att hitta intresserade samarbetspartners, säger Tobias Olsson.

25 byggherrar om stigande byggpriser

Byggindustrin 2007-08-30

Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna.

Hur märker ni av de ökande byggpriserna?

Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus
- För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning.

Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan
- Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå.

Björn Ekström, teknisk direktör på Locum
- Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat.

Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall
- Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg.

Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter
- Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket.

Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM
- Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem.

Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner:
-På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge.

Martin Arkad, vd Järntorget Bostad:
-Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu.

Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad:
-Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat.

Michael Cocozza, vd på Botrygg:
-Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal.

Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion:
-Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på.

Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen:
-De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant.

Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna.
- Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt.

Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun.
- Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet.

Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
- Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om.

Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun.
- Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare.

Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
- Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid.

Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder:
-Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt.

Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder:
-Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter.

Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem:
-Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation.

Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg:
-Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud.

Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås:
-Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare.

Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping:
-Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till.

Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund:
-Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga.

Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö:
-Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat.

Ännu en hyresgäst klar till Lindhagen

Byggindustrin 2007-08-28

Skanska har tecknat avtal med Färdtjänsten på totalt 2 269 kvadratmeter kontorsyta i fastigheten Gångaren 16, Lindhagensterrassen på Kungsholmen.

Färdtjänsten får tillträde till helt nybyggda kontorslokaler den 1 december 2007 och blir därmed den fjärde hyresgästen i det nya kontorshuset med adressen Lindhagensterrassen 1-3. Sedan tidigare finns kontrakt tecknade med SL, Inspecta samt restaurangen Stråket. I och med den senaste uthyrningen återstår endast 1 400 kvm kontorsyta att hyra ut, vilket motsvarar ett våningsplan i huset.
-Tidigare i vår bestämde sig Skandia för att flytta sitt kontor från Sveavägen hit till Lindhagensterrassen. Intresset för området har ökat markant de senaste åren, och området har onekligen blivit ett spännande tillväxtområde i Stockholms stadsbild, kommenterar Håkan Danielsson vd på Skanska Fastigheter Stockholm.
Sedan tidigare har bland andra SL, Hi3G, Securitas, Poolia, Arla och Electrolux huvudkontor i området.