Nya Torget i Norrköping bebyggs

Norrköpings Tidningar 2010-06-15

Byggföretaget Bo-Trygg AB föreslås få bygga bostäder på Nya Torget. Som i sig innebär att torgytan krymps. Så lyder förslaget inför dagens sammanträde med stadsplaneringsnämnden.

Nya Torget är fortfarande för stort och för ödsligt. Under årens lopp har det kommit olika förslag och planer på torgets förnyelse. Med kanonsalut presenterades senhösten 1999 de senaste idéerna om att blåsa mer liv i torget. Det blev en liten fontän och ett 15 meter högt belysningstorn.

Gått utförTorgets storlek har annars ett klart samband med forna tiders torghandel. Som fyllde ut större delen av ytan och det långt in på 1960-talet. Sedan dess har det bara gått utför, både med kommersen och med folklivet.

Stadsbyggnadskontoret har under en tid sökt en aktör som är villig att bebygga och utveckla torget. Den aktören är BoTrygg AB, som har lämnat in ansökan om att få bygga bostäder på den östra delen av torget, ut mot Generalsgatan och mitt emot äldreboendet Generalen.

Restaurang och butikerStadsbyggnadskontorets förslag går ut på att nämnden ger klartecken om ett markanvisningsavtal, där BoTrygg får uppföra ett flerbostadshus, med allmänna lokaler i bottenplan, exempelvis restaurang och butiker. Köpeskillingen beräknas utgå från gällande markpris, i dag cirka 2 000 kronor per kvadratmeter bruttoarea. Samtidigt ska nämnden ta beslut om att det ska tas fram en ny detaljplan.

Det mest radikala förslaget under senare delen av 1990-talet gick ut på att man skapade en ny torgbildning genom att bygga hus på Nya Torget och att man i stället anlade ett mycket mindre torg, söder om saluhallen.

Riktigt så vågad är inte stadsbyggnadskontorets intention. De nya byggnaderna ska rama in torget och ge förutsättningar för uteserveringar. Höjdskillnaden sägs ge bra förutsättningar för parkeringsplan under marknivån.

Det som påverkas i den östra delen av torget är parkeringar, en transformator och en offentlig toalett.

Hyresgäster förlorar 2 000 varje månad

Byggvärlden 2010-06-04

Statens ekonomiska regler missgynnar hyresrätten. Reglerna leder till att det är ungefär 2 000 kronor dyrare per månad att bo i hyresrätt än i bostadsrätt. Det anser Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, som nu kräver åtgärder.

I en gemensam rapport som publicerades i mars ger Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen svidande kritik till Alliansregeringens bostadspolitik. De senaste årens förändringar har lett till en ökad obalans i de ekonomiska villkoren för boendet. Och hyresrätten är förloraren.

I rapporten jämförs hyresgästernas hyresbetalningar med småhusägarnas och bostadsrättsinnehavarnas utgifter för boendet. Resultatet visar att det är cirka 2?000 kronor dyrare per månad att bo i en hyresrätt jämfört med att bo i ett småhus eller i en bostadsrätt, oavsett om bostäderna är nybyggda eller inte.

- Det är djupt orättvist att det ska vara så. Staten ska vara neutral för mitt val av hur jag vill bo, och det är inte staten nu, säger Kurt Eliasson, vd för Sabo.

En stor del av förklaringen är att privatpersoner har rätt till skatteavdrag som motsvarar 30 procent av ränteutgifterna. Men även förändringarna av fastighetsskatten, slopade stöd till nyproduktion av hyreshus, samt införande av rotavdrag till privatpersoner som äger sin bostad har bidragit till att öka skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen anser att hyresrätten är drabbad av dubbelbeskattning, eller till och med trippelbeskattning,

i form av fastighetsskatt, bolagsskatt och skatt på utdelning.

Nu ger organisationerna tre förslag på hur balansen mellan upplåtelseformerna kan utjämnas:

1. En låg moms läggs på bostadshyror.

2. Fastighetsskatten avskaffas för hyreshus.

3. Skattereglerna ändras för att underlätta underhåll av hyreshus.

Byggnads: Bygg fler bostäder

Byggvärlden 2010-06-04

Det byggs alldeles för få bostäder. Samtidigt behövs upprustning och renovering i det befintliga beståndet. Byggnads lägger fram ett nytt bostadspolitiskt program med lösningar.Verktyg

§- Det är min förhoppning att vårt bostadspolitiska program ska ligga till grund för en framåtsyftande debatt inom bostadspolitikens område, säger Byggnads ordförande Hans Tilly i ett pressmeddelande.

Här är några punkter i det program Byggnads presenterar på fredagen i samband med sin kongress:

• Det behövs minst 40 000 nya bostäder varje år. De senaste 10 åren har det i genomsnitt byggts 25 000 nya bostäder per år.
• Gör något konkret åt ungdomars bostadssituation. Dagens ungdomsgeneration är den första som har svårare att få en bostad än sin föräldrageneration. Därför behöver vi investera i fler hyresrätter.
• Nu behövs insatser för att genomföra de omfattande renoveringar i våra ”miljonprogramsområden” som inte kan vänta längre. Utan stöd från staten kommer många lägenheter inte att bli renoverade, vilket kommer att leda till förslumning och misär för många. Genomför därför ett statligt ROT-program på ca 7 miljarder kronor per år. Det skulle ge 50 000 nyrenoverade lägenheter och 34 000 jobb per år. Dessutom borde ROT-avdrag även gälla för bostads- och hyresrätter.
• Det finns stora vinster att göra genom att i samband med renoveringar göra bostäder mer energieffektiva.
• Det behövs ett nytt samhällsbyggnadsdepartement. Under allt för lång tid har samhällsbyggandsfrågorna varit uppsplittrade på olika politikområden. Därför krävs nu ett samlat grepp kring frågor som rör byggande, bostäder och boendemiljö, infrastruktur med mera.

Nu byggs det mer

Byggvärlden 2010-05-28

Orderingången ökar, anbudspriserna stiger och nu börjar byggföretagen anställa igen. Byggbolag och prognosmakare är överens – äntligen har det vänt i byggindustrin.

Byggkoncernen JM gjorde sig av med 30 procent av sin personal under den värsta krisen. Antalet anställda sjönk från 2 500 till dagens 1 900.

Sedan årsskiftet har man börjat nyanställa igen.

– Helt klart har det vänt när det gäller bostadsbyggandet, säger Zdravko Markovski, chef för enheterna JM Bostad Stockholm och JM Entreprenad.

Framöver befarar han att den tidigare övertaligheten kan vändas till sin motsats – att det blir svårt att få tag på folk.

– Vi räknar med problem när det gäller att hitta platschefer och olika arbetsledare. Det beror inte bara på uppgången, utan också på att många står inför sin pension, säger han.

Ett annat företag som Byggvärlden har talat med är SQ Bygg i Solna. Ett litet företag med 40 anställda, verksamt i Stockholmsområdet. Där är man redan i gång och anställer. Sedan i höstas har man rekryterat cirka 15 personer.

– Jag bävar lite för de närmaste åren när nya nationalarenan, Karolinska och andra jätteprojekt drar igång. Hur ska vi få tag på bra medarbetare? frågar sig Robert Hellgren, en av delägarna till SQ Bygg.

Enligt den senaste Småföretagarbarometern planerar en fjärdedel av de svenska byggföretagen att nyanställa under det närmaste året. En lika stor andel betraktar möjligheterna att få tag på rätt personal som sitt stora problem framöver.

I städer som Gävle och Örebro tror företagen som Byggvärlden kontaktat att de har goda chanser att få tag på vanliga hantverkare, men får svårt att hitta platschefer och projektledare. Robert Hellgren ser räddningen för Stockholm.

– Jag tror vi måste få in byggfolk från hela landet till Stockholm. Det handlar ju om flera tusen nya jobb till de stora projekten, säger han

Hyresrätter fokus i Fullriggaren

Byggvärlden 2010-05-25

Västra Hamnen i Malmö får ett nytt bostadsområde med fokus på hyresrätter. Totalt ska 600 lägenheter byggas i Fullriggaren.

I veckan tas det första spadtaget för Fullriggaren, ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen, Malmö. Totalt ska 600 lägenheter byggas varav de första ska vara klara för inflyttning hösten 2011. Hela området ska stå klart året efter.

Malmö stad och byggherrarnas samverkansgrupp kallar satsningen för ett exempel på den blandade staden.

– 75 procent av lägenheterna ska bestå av hyresrätter, resten av bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom bygger vi en förskola, kontor och butiker så det blir en väldigt blandad stad, säger Bengt Nevsten, ordförande för Fullriggarens byggherregrupp.

Annars ser ju området, enligt ritningarna, rätt likt ut vilket modernt förortsområde som helst. Vad gör Fullriggaren speciellt, enligt dig?

– Det beror ju på vad man lägger i begreppet förort. Fullriggaren blir ett hållbart bostadsområde och det betyder inte nödvändigtvis att det är annorlunda i utseendet. Men det kommer att byggas mer än 14 000 kvadratmeter gröna tak. En del av husen blir passivhus. Övriga hus uppförs som minienergihus. Dessutom blir alla som flyttar in anslutna till en bilpool, säger Bengt Nevsten.

Det är tolv byggherrar som tillsammans ska bygga Fullriggaren.

Ni jobbar i en samverkansgrupp. Hur ser samarbetet ut?

– Vi träffas regelbundet, med eller utan kommunen. På mötena informeras vi om allt vi vill veta och vi diskuterar olika saker. Det kan vara om byggandet av solfångare och avfallskvarnar. Det ger gemensamma referensramar men sedan verkar ju byggherrarna var och en för sig, säger Bengt Nevsten

Herrarna bakom riggen

Byggherrarna som uppför Fullriggaren är: Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg Göteborg, Byggnads AB Tornahem, ByggVesta, Derome, Fastighets AB Briggen, Haga Gruppen, HSB Malmö, Nevsten Fastighets AB, Parkering Malmö, Stena Fastigheter Malmö och White arkitekter.

Här lanseras nytt byggsätt

Byggvärlden 2010-05-18

Energisnålt, billigare, snabbare och med färre fel. HSB har tagit fram ett nytt koncept för att bygga bostäder. - Vi satsar på ett industriellt byggande fast på plats, säger Håkan falk, vd på HSB Bostad.

Upprepning är nyckeln i HSB:s nya modell för bostadsbyggen.

- Vi har alltid byggt prototyper i byggbranschen. Sen säljer vi dem. Vi ska i stället få en återupprepning och få med installationsbiten, säger Håkan Falk.

Bostadsbyggena utgår ifrån ett modultänk som kan användas vid olika typer av hus, men där det som påverkar installation inte kan flyttas.

- Planlösningarna kan variera i det oändliga, bara man håller sig till vissa saker som inte går att ändra, säger Håkan Falk.

HSB tar som byggherre ett fast grepp om byggprocessen. De projekterar och projektleder själva och handlar upp i delade entreprenader.

- Byggena kommer mer att bli en montageplats, säger Håkan Falk.

I stadsdelen Sköndals i södra Stockholm pågår nu projektering av det första kvarteret som kommer att utföras enligt HSB Bostad Futures principer. Där blir det ett 60-tal lägenheter i fem friliggande byggnader.

Fakta Här är punkterna HSB vill uppnå med sitt nya sätt att bygga:

* Bostäder tillgängliga för många.

* Minskad energiåtgång.

* Hög flexibilitet.

* Bättre villkor på arbetsplatsen.

* Noll fel vid inflyttning.

* Nöjda kunder/medlemmar.

Blandade reaktioner på regeringens bostadspolitik

Byggvärlden 2010-04-01

Sveriges Byggindustrier kallar propositionen "bara en fasadputsning" men allmännyttans branschorganisation Sabo är helnöjd. Reaktionerna på regeringens förslag till nya villkor för allmännyttan är blandade.

I tisdags överlämnade regeringen propositionen om ny hyressättning i allmännyttan till riksdagen. Propositionen har utarbetats i samarbete med Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och de allmännyttiga bostadsbolagens organisation Sabo.

Men trots denna samverkan är reaktionerna från organisationerna inte odelat positiva. Hyresgästföreningen tycker att skyddsregeln mot kraftiga hyreshöjningar är otillräcklig och ser en risk för att den inte ska gälla fullt ut vid ombyggnader och renoveringar.

–  En skyddsregel måste förstås gälla även vid standardhöjande åtgärder, annars blir förslaget alldeles för tandlöst, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman i ett pressmeddelande.

Även Vänsterpartiets Egon Frid befarar kraftigt höjda hyror:
– Allmännyttans normerande roll skapar en trygghet för hyresgästerna att hyresnivån inte ska utvecklas på ett sätt som tvingar människor att flytta från sin bostad på grund av kraftigt stigande hyror. Regeringens förslag öppnar för en sådan utveckling, säger Egon Frid i ett pressmeddelande.

Nätverket Jagvillhabostad.nu tror att kommunala bostadsbolag kan få det svårt att producera bostäder för unga när bolagen får krav på sig att vara affärsmässiga och ge hög avkastning.

– Med den föreslagna lagstiftningen kan kommunerna få svårare att säkra bostadsförsörjningen för svaga grupper, säger nätverkets verksamhetschef Elsa Reimerson i ett pressmeddelande.

Även Sveriges Byggindustrier är missnöjt med regeringens proposition. Organisationen gillar att allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas och att de kommunala bostadsbolagen ska skötas mer affärsmässigt. Men i övrigt tycker organisationen att förslaget bara är en fasadputsning.

– Bruksvärdessystemet finns kvar och i och med detta ligger kvarnstenen kvar runt halsen på bostadsmarknaden, säger Björn Wellhagen, ansvarig på husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier, i ett pressmeddelande.

Men Sabo, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, gillar i alla fall regeringens proposition. Kurt Eliasson, vd för branschorganisationen, tycker att förslaget ger långsiktigt hållbara regler och gläds åt allmännyttans möjlighet att kombinera affärsmässighet med samhällsnytta.

Han är också glad över att bostadsmarknadens parter kan ta ansvar för den fortsatta hyressättningen utan statlig inblandning.
– Nu får vi ett kollektivt konsumentskydd för hyresrätter i Sverige. Det är mycket positivt, säger Kurt Eliasson i ett pressmeddelande.