Byggbloggarna - branschens nya tyckare

Byggvärlden 2008-11-19

Oberoende tyckare eller branschens nya språkrör. Bloggandet har kommit till byggbranschen.

– Jag hoppas på att bli ett forum för branschen, säger skaparen av bloggen Byggblasket.

Byggblasket, som startade i mitten av september i år, drivs av en anonym bloggentusiast.
– Jag är helt såld faktiskt. Jag hade inga egentliga tankar med den när jag började men nu är det nästan som en heltidstjänst, säger personen bakom Byggblasket.

Inläggen på bloggen handlar om det som engagerar grundaren. Ofta berörs det som uppfattas som byggbranschens kvalitetsbrister. Själv har Byggblaskets grundare en bakgrund inom väg- och vattenbygg, både som konsult och på entreprenad- och fastighetssidan.

– Min ambition med bloggen är inte att styra branschen i en eller annan riktning. Däremot hoppas jag på att bloggen ska bli ett debattforum.

Sedan bloggens start har ungefär 3 000 personer besökt den. Besökssiffran stiger stadigt, även om grundaren betecknar sin blogg som i uppbyggnadsfasen.

Känner du dig som en maktfaktor?
– Visserligen kan ingen säga åt mig vad jag ska skriva men jag vill inte ha en personlig makt. Som sagt, jag hoppas på att bloggen ska bli en portal för människor inom byggbranschen som kan tycka till om saker, bland annat genom att kommentera inlägg.

Byggblasket är ett exempel på en rad bloggar som dykt upp inom byggbranschen den senaste tiden. Många av bloggarna drivs av officiella personer, ofta i chefsposition. Deras bloggar kopplas direkt till företagets hemsida. Martin Jönsson, medieanalytiker på Svenska Dagbladet, anser att det finns många fördelar med företagsbloggar.

– Det blir som en slags konsumentupplysning. Personen som bloggar, och i förlängningen företaget, kan förmedla information och svara på frågor om företagets produkter och berätta om vad som händer på jobbet. En möjlig baksida är att man får vara beredd på att svara på negativa frågeställningar. På så sätt skiljer sig en professionell företagsblogg från reklam, säger han.

När bloggar dyker upp inom en specifik bransch brukar de bli nya mediekanaler för konsumenter och aktörer. Fördelen med bloggarna är bland annat att de kan ge snabba tips.

– Ta en person som ska tapetsera sin vägg. Genom att söka på Internet kan han eller hon ofta få snabba tips på en blogg hur man gör. Nackdelen är väl att det aldrig finns en garanti på att informationen är pålitlig. Om du följer bloggens tips kan du alltså inte utkräva ansvar om tapeten faller ner, säger Martin Jönsson och ger några tips på hur en bloggare som vill ha många läsare ska bete sig.

– Du ska skriva ofta, om saker du kan och ge respons till de som kommenterar dina inlägg, säger han.

Grundaren av Byggblasket är glad för alla läsarkommentarer som görs på bloggen. Förhoppningen är att inom en snar framtid, delvis kunna försörja sig på sin blogg.

Men varför är du anonym? Många av dagens ”stjärnbloggare” stoltserar med sina namn på bloggen.
– Det viktiga är inte vem som skriver utan vad som skrivs. Jag har helt enkelt inget behov av att synas

Fukt och mögel i HSB-hus

Byggvärlden 2008-09-29

Flera HSB-hus i Tyresö utanför Stockholm har drabbats och fukt- och mögelproblem. Det har lett till en lång och kostsam kamp för de boende.

Bara fem månader efter inflyttningen hade husen börjat mögla, skriver Svenska Dagbladet. Sju familjer har nu valt att lämna tillbaka sina hus till HSB. Ett par hus har sålts vidare.

Camilla Waxin köpte hus i Tyresö för ungefär fyra år sedan.
– Sedan dess har vårt liv varit en lång, kostsam och tröttsam resa. Vi har brottats med underkända konstruktioner, mögel och fuktskador, lösa tak plus mycket annat, säger hon till SvD.

En annan boende, Leif Holmgren, berättar för tidningen att det är de boende som har drivit arbetet med att åtgärda problemen.
– Vi har, för att få någonting att hända, tvingats hjälpa HSB att lösa problem när de stått handfallna, säger han.

Problemen med Tyresöbygget började när företaget som skulle bygga husen i lättbetong gick i konkurs, säger vd:n för HSB Bostad, Håkan Falk, till tidningen.
– Vi lyckades hitta en tysk firma som tyvärr inte kunde ta ansvar för monteringen. Och det var den som sedan inte gjordes korrekt. Hade vi struntat i tidsplanen och låtit allt torka hade vi sluppit detta i dag, säger han till SvD.

HSB har utökat garantitiden för husen till fem år.

Kraftig prisökning för nybyggda bostadsrätter

Byggindustrin 2008-09-18

40 procent. Så mycket har insatspriserna i nybyggda småhus med bostadsrätt har ökat från 2006 till 2007.
I flerbostadshus är ökningen cirka 15 procent.
– Det går emot trenden i det gamla beståndet där priserna är på väg ner i storstäderna, säger Lennart Jansson på Statistiska Centralbyrån, SCB.

För de bostadsrättslägenheter som färdigställdes under år 2007 var insatsen i genomsnitt 1591000 kr. Det är en ökning med 17 procent jämfört med 2006.

En förklaring till ökningen av insatspriserna kan vara att det byggs mer exklusiva lägenheter på attraktiva, sjönära platser, där markkostnaderna ofta är höga på grund av att tidigare tidigare industri- och hamnområden behövt saneras.

En annan tänkbar förklaring till prisökningen är att Storstockholms andel av försäljningarna av nyproduktion har ökat från 13 till 21 procent under perioden.

I Storstockholm har insatserna ökat med 50 procent - från 1 851 000 kr till 2 774 000 kronor. För Stor-Göteborg och kommuner med mindre än 75 000 invånare var ökningen 30 procent.

Samtidigt är antalet osålda eller outhyrda lägenheter lågt. 1,5 procent på riksnivå och nära noll i Storstockholm.

¬– Det är stor efterfrågan på bostäder. Att det är så få lägenheter som är lediga visar att det finns ett uppdämt behov. Det är också flera stora årskullar på väg ut på bostadsmarknaden just nu. Detta är ingen djupanalys, men något som man kan tänka sig, säger Lennart Jansson.

SCB:s statistik visar också att byggandet av kategoribostäder har minskat mellan 2006 och 2007. Bland annat har byggandet av studentbostäder minskat med 50 procent och antalet nya vårdbostäder har också blivit färre.

Wallenstam byggstartar i Hammarby sjöstad

Fastighetssverige 2008-09-16

Klockan tolv i dag inleds byggnationen av Wallenstams tredje bostadsproduktion i Hammarby Sjöstad.
96 lägenheter ska byggas, 48 hyresrätter och 48 bostadsrätter.

Wallenstam har tidigare byggt över 300 hyresrätter i Hammarby Sjöstad, kvarteret Forsen med 135 lägenheter (2005) samt kvarteret Svallvågen med 170 lägenheter (2007). De 96 nya lägenheterna beräknas stå klara för inflyttning under tidig vår 2010.

Spadtaget förrättas av oppositionsborgarrådet Carin Jämtin samt Hans Wallenstam, vd Wallenstam AB.

Bra läge och högre hyror räddning för hyresrätten

Byggvärlden 2008-05-12

Det går att bygga hyresrätter även utan statliga subventioner. Men läget blir allt viktigare och hyrorna stiger.

– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.

Bostadspolitiken befinner sig i omvandling. Statliga subventioner har tagits bort och marknadsanpassning av hyror diskuteras. Allmännyttan säljer ut delar av sitt bestånd och hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.

– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.

I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.

Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.

För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.

Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.

HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.

Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.

– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.

Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.

Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.

Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.

Hur ser ni på framtiden?

Kent-Olof Stigh, förbundsordförande för HSB:

– Vi är ganska positiva. Men som alla andra har vi höga produktionskostnader och det är frustrerande att vi stänger ute många medlemmar från att förvärva en bostad.

Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås:

– Det går att bygga hyresrätter men det är tufft, vi har fått byta inriktning. Det måste vara i en ort med stark efterfrågan och i huvudsak i bra lägen. Tyvärr går det inte överallt och att bygga billigare bostäder för ungdomar är mycket svårt. På sikt tror jag det behövs någon typ av förändring. Det råder en obalans mellan upplåtelseformerna i och med att bostadsrättsägare och småhusägare får göra ränteavdrag på sin insats. Det är en indirekt subvention som snedvrider konkurrensen.

Michael Cocozza, vd på Botrygg i Linköping:

– Räntorna har gått upp 1,5 procent senaste året och det påverkar våra bostadsköpare. Det är en lite lugnare marknad nu. Sedan subventionerna för hyresrätter togs bort har vi inte dragit igång några nybyggen för hyresrätter. Men vi startar ett bygge på Kungsholmen i maj, där får man ut de hyror som behövs för nyproduktion utan bidrag. Problemet är att det inte finns så många Kungsholmen i Sverige. Det finns bara ett.

Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem:

– Det är klart att vi tappade intäkter när subventionerna försvann. Men vi har lyckats ganska bra ändå med att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit. Vi kommer inte att klara vårt direktiv att bygga 1 500 nya lägenheter under mandatperioden, men det beror främst på överklaganden, stor konkurrens om marken och på att vi inte var så aktiva med att jaga mark under förra mandatperioden.

Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen:

– Vår framtid har främst att göra med ränta, tillväxt och arbetsmarknad. Vi har en konjunktur på väg nedåt och en ränta som klättrar uppåt. Bostadskonsumenter är lite mer avvaktande och tvekar inför investeringsbeslutet. Det finns färre hyresrätter och bostadsrätterna blir dyrare och dyrare, vilket leder till att fler faller ifrån och kan inte efterfråga bostadsrätter. Dessutom är det svårt att producera bostäder på orter med svag tillväxt, tidigare kunde man bygga även på mindre orter.

Benny Olsson, vice vd på Wallenstam:

– Vi fortsätter att bygga hyresrätter även efter att bidragen togs bort. Men vi tvingades bli mer kreativa för att hålla nere kostnaderna. Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter och läget blir allt viktigare för hyresrätterna. Vi planerar att bygga 2 500 nya lägenheter fram till 2012 i Stockholm, Göteborg och Helsingborg och vi ser inga tecken på avmattad efterfrågan i dag.

Per-Martin Eriksson, vd på Veidekke Bostad:

– På kort sikt blir det kanske en avmattning från en extremt stark marknad. Hur stor avmattningen blir är svårt att uttala sig om. På lite längre sikt tror jag att de tre storstadsregionerna kommer att ha en positiv bostadsmarknad. Det är positivt att kundernas makt ökar.

Botrygg byter väggar efter fuktlarm

Byggvärlden 2008-05-09

– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen.

Det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.

Botrygg har inte haft några problem med fukt eller mögel i sina enstegstätade fasader. Men på grund av larmrapporterna från andra fasader väljer företaget nu att byta standard på sina ytterväggar. De byggen som projekteras nu och sätts i gång till hösten kommer att ha betongväggar i stället.

– Det är dyrare, det kostar 500 kronor mer per kvadratmeter fasad, men på hela projektet kanske det ger en merkostnad på två procent. Med den kostnaden kan vi inte motivera att fortsätta med en riskkonstruktion, säger Michael Cocozza.

Byggvärlden har tidigare skrivit att de tre byggjättarna JM, NCC och Peab fortsätter att bygga enstegstätade fasader, men med vissa modifieringar. Michael Cocozza menar att det finns en stor skillnad mellan byggjättarna och Botrygg:

– De bygger inga egna bostadshus för egen förvaltning. De ska sälja sina hus och har inte samma fokus på förvaltning som vi. När alla jagar efter byggkapacitet är det lätt hänt att de känner att de sitter säkert vad de än gör. För oss sitter det i bakhuvudet att vi ska sitta med huset i 100 år och måste ha en låg livscykelkostnad

Norrköpingsmiljöer piggar upp i trapphus

Norrköpings Tidning 2008-05-03

De boende i kvarteret Gåsen i Norrköping har nära till vackra målningar.
I deras korridorer har nämligen en konstnär hållit hus i flera månader.

Det är viktigt med estetiska trapphus, tyckte fastighetsbolaget. Så de hyrde in Clas-Åke Schlönzig från Linköping. Numera vimlar det av vackra, gamla Norrköpingsmiljöer på Gamla Rådstugugatan i Norrköping.

- Folk är oftast positiva när de går förbi, berättar Clas-Åke Schlönzig.

25 tavlorEn tavla i varje trappavsats, och några till, får plats i de nybyggda husen. Det blir 25 tavlor sammanlagt. Och de boende är glada att de får målningar att titta på i stället för kala trapphus.

- Fast det finns ju enstaka knäppskallar överallt. Jag har väl varit med om några spydiga kommentarer, säger han.

Clas-Åke Schlönzig är ingen nybörjare precis. Sedan 1994 har han målat på trapphusväggar, men konstnär har han varit sedan han var 18.

Stilen beskriver han som nordiskt friluftsmålande. I Linköping har han gjort mycket liknande - fast Linköpingsmiljöer då förstås.

Varför LinköpingskonstnärNu, efter tre månader, börjar det bli dags att avsluta arbetet och åka hem till grannstaden igen. Han är nöjd med tiden i Norrköping, men har en fråga kvar, som han grubblat på:

- Man kan ju fråga sig varför de valde att anställa en Linköpingskonstnär. Fanns det ingen i Norrköping? säger Clas-Åke Schlönzig och ler lite smått.